Symöte: Laga och fixa

Nu riskerar jag väl att befästa (den tyvärr inte helt korrekta) bilden av mig som en väldans präktig person som alltid tar tag i nyttogöromål direkt de uppstår... men faktum är att jag den senaste tiden faktiskt har haft lust att fixa diverse smågrejer som annars kan bli liggande rätt länge, och då är det bara att passa på! Förra veckan var det lakanssömnad och igår tog jag mig an några klädesplagg som behövde lagas. Solen sken in så härligt genom fönstret så det blev en rätt trevlig stund i favoritfåtöljen.

Jag har nästan alltid en kofta på mig, om det inte är så att jag nyss har plockat av mig den för att jag blev för varm, och i så fall kan man räkna med att jag snart kommer att ta på mig den igen för att jag blev för kall. Det är så jag fungerar och därför gillar jag koftor som är lätta att ta av och på. Eftersom mina koftor används så flitigt slits de en hel del, och nu hade jag två stycken koftor som behövde lagas lite grann eftersom det gått hål vid ett par sömmar. Tunna fingervantar är något annat som jag använder mycket; på vintern brukar jag ha ullvantar som min mormor har stickat men det blåser ofta igenom dem så då kompletterar jag med ett par tunna vantar att ha under. De har också en tendens att gå sönder titt som tätt, och nu hade jag ett par som behövde lagas. På bilderna nedan syns den mörkblå koftan som även är den som jag jobbar med på bilden ovan.

Jag känner mig sällan så husmoderlig som när jag lagar klädesplagg för hand, så det passar bra att göra detta inlägg till mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening!