Symöte: Dubbelsängslakan

Min man och jag har precis köpt en dubbelsäng, vilket vi inte har haft tidigare. Därför behövde vi uppdatera linneskåpet med ett par dubbelsängslakan. När jag ska köpa nya saker till mig själv eller till hemmet vill jag helst köpa dem på second hand, främst av miljöskäl, och för länge sedan sprang jag på ett dubbelsängslakan på en secondhandbutik men köpte det inte eftersom vi inte hade någon dubbelsäng då. Gissa om jag har ångrat det några gånger nu? För nu när jag behövde ett har jag förstås inte hittat något trots idogt letande. Till slut köpte jag istället två stycken vanliga likadana enkelsängslakan och sydde ihop dem till ett. Det låter kanske som ett väl simpelt projekt att visa upp, och det var snabbt och lätt att sy men jag kom även på en liten extra finess som jag tänkte dela med mig av. 

1. Jag började med att lägga lakanen räta mot räta längs ena långsidan och nåla ihop fållarna (jag sprättade alltså inte upp dem utan lät dem vara, för att få en snygg kant på baksidan och slippa sicksacka). 

2. Därefter sydde jag ihop lakanen med raksöm. Så långt inga konstigheter.

3. Nästa steg var att pressa isär sömsmånerna (det vill säga fållarna). 

4. Sista momentet, och nu kommer vi till finessen: För att slippa en knölig söm i mitten av sängen stickade jag ner sömsmånerna med en raksöm på vardera sidan någon centimeter från mittensömmen. På så vis kommer inte sömsmånerna korva ihop sig, utan ligger lika släta som när de var nypressade. 

Enkelt, men jag tror att det kommer göra stor skillnad för bekvämligheten!

Det här blir mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening!

Ibland är jag mer än lovligt seg...

Som jag har nämnt tidigare så går min kreativitet ofta i perioder. Det är inte alls ovanligt att jag lägger undan ett pågående projekt och tänker att jag ska fortsätta snart igen, men att det sedan tar flera månader tills jag tar upp det igen. Oftast blir det dock klart inom en hyfsat snar framtid (säg ett år eller så), men det finns givetvis undantag... Den vävda duken på bilden nedan är ett sådant. (Färgerna stämmer bättre på bilderna med tekoppen nedan, men där fanns inte plats att fotografera duken så att hela syntes.)

Jag vävde duken för snart nio år sedan när jag gick ett år på en folkhögskola. Vävningen ingick inte i kursen jag gick, men fram tills läsåret före hade det funnits en estetisk linje på skolan och deras lokaler stod fortfarande kvar i samma skick som tidigare, däribland en vävsal. Jag och två klasskompisar fick låna vävsalen vid några tillfällen under vårterminen, och vävde varsitt alster. För mig var det första gången jag vävde, och jag gjorde en enkel duk av blått och mörkgrönt stränggarn. Jag blev dock inte helt klar med fransarna, och när jag flyttade från skolan packade jag ner duken och sedan har den följt med nedpackad nästan överallt där jag har bott sedan dess...

Efter den här flytten bestämde jag mig för att gå igenom alla sparade grejer en gång för alla och försöka skapa ordning och reda i förvaringslådorna, och då hittade jag bland annat den här duken. Jag trodde att anledningen till att den hade blivit liggande var att jag inte hade knutit klart alla fransar, men när jag rullade upp duken upptäckte jag att jag faktiskt hade gjort det. Det enda som återstod var att klippa av fransarna i lagom längd. Det tog mig max 20 minuter att fixa, och det hade alltså fått vänta i NIO år!! Som sagt, ibland är jag mer än lovligt seg... Men nu har jag i alla fall en färdig egenvävd duk att lägga på bordet!

Grå trekvartströja

Nog för att jag gillar refashion, men ibland syr jag från grunden av vanliga tyger också, och tyget till den här tröjan är inte ens köpt på second hand utan nyproducerat (fast det hade legat i min mammas tygförråd ett antal år innan jag fick det). Det var en restbit från något mamma sytt förut, så det fanns inte hur mycket som helst och jag klurade ett tag på vad jag kunde sy av det. Efter att ha mätt och pusslat lite kom jag fram till att det nog skulle räcka till en tröja med trekvartsärm, och det gjorde det.

Det blev en helt vanlig tröja utan några krusiduller, sydd efter mitt favoritmönster som vanligt (från Ottobre 2/2007 och lite ändrat efter mina mått). Halsringningen fick en smal muddkant och ärmarna fick en lite bredare mudd, av samma tyg som tröjan i båda fallen. Nederkanten fållades med våffelsöm. Jag gillar tröjan, särskilt för att tyget är så mjukt och skönt!

Spillbitströja

När jag syr om och fixar till kläder blir det såklart för det mesta lite spillbitar över, och det kan vara svårt att hitta på något att använda dem till. För att dra det här med återanvändning ännu lite längre fick jag för mig att jag skulle sy en tröja av en del av spillbitarna. Den som har gott minne kanske känner igen några av tygerna från tröjorna i mitt t-shirt-inlägg och från min blommiga tunika.

Den största tygbiten i den här tröjan är den som går från knappslåns nederkant till den översta raden med lappar på framsidan av tröjan. Den är kanske 20 cm hög och 35 cm bred på det bredaste stället, så det var inga stora bitar jag hade att röra mig med. Det syns inte så tydligt på bilden, men nästan alla de enfärgade remsorna på baksidan är skarvade. De nedersta bitarna på båda sidorna är dock hela, och har till och med kvar originalfållarna. Knappslån var tänkt att vara öppningsbar, men jag fick inte till knapphålen som jag ville ha dem så jag sydde fast knapparna rakt igenom båda delarna.

Tyvärr måste jag erkänna att jag inte har använt tröjan särskilt mycket, och bara hemma tror jag. Den blev väl lite "för mycket" för min stil... Men det var kul att sy den, och utmana sig själv att använda spillbitar!

Det här är mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening!

Stora blomsterarrangemangs-dagen

Äntligen ett aktuellt inlägg från nya huset! Mina svärföräldrar kom och hälsade på igår kväll, och min svärmor hade med sig en massa krukväxter som hon drivit upp från sticklingar. Nu på eftermiddagen har jag planterat om och arrangerat dessa krukväxter, och försökt hitta lämpliga platser för dem runt om i huset. Ett krux är att våra fönsterbrädor är så smala; bara 15 cm, så jag får vara lite kreativ...

Det första arrangemanget jag gjorde är det på bilden nedan. Den avlånga smala krukan fick jag ett färdigt arrangemang i för ett par år sedan, men blommorna har för länge sedan vissnat. Originalvarianten innehöll bland annat murgröna på en båge, och det tyckte jag passade bra, så när jag nu fick en murgröneliknande växt från min svärmor arrangerade jag den på samma sätt. En annan liten blomma fick plats bredvid.

Jag hade tyvärr inte kvar bågen som murgrönan satt på, men jag gjorde en ny av lite ståltråd. Så här gjorde jag (se bilder nedan):
1. Jag gjorde ett kors av ståltråd (vikt dubbel ett par gånger för att öka stabiliteten).
2. Jag måttade ungefär hur stor båge jag ville ha och klippte till två bitar ståltråd som var dubbelt så långa. Sedan vek jag en av bitarna på mitten och snurrade de båda längderna runt varandra, och gjorde därefter likadant med den andra biten. Till sist snurrade jag ihop båda längderna med varandra. (Snurrigt?)
3. De två ändarna på den nu fyrdubbla ståltrådslängden satte jag fast i korset, så att längden blev till en båge, och sedan tejpade jag fast korset i botten på krukan. (Det sistnämnda är kanske lite okonventionellt, men det höll i alla fall ståltrådsbågen på plats tills jag fyllt på med jord, och det var mitt syfte.)
4. (ej på bild) Sedan fyllde jag på ett lager jord, och så planterade jag de båda växterna som vanligt. Slingerväxtens rankor virade jag till sist runt bågen, en ranka i taget. Jag behövde inte fästa dem på något sätt.

Den murgröneliknande växten fick jag egentligen i en hög smal kruka med en slingrig, dekorativ stötta, men den krukan blev ju ledig när jag gjorde arrangemanget ovan. Istället kom jag på idén att använda krukan + stöttan till en annan växt med långa rankor. Vi hade en likadan växt för några år sedan och jag tyckte att den såg så risig ut när rankorna bara hängde, så jag ville göra något annat nu. Min svärmor hade satt flera små skott i en och samma kruka, och jag tog två av dem och planterade i innerkrukan till den här höga krukan.

Jag blev riktigt upplivad när båda dessa arrangemang blev så bra som jag hoppats, och eftersom jag hade ytterligare ett par skott av samma växt som den förra tog jag mig raskt an att göra en båge till dem också. Den krukan fick stå tillsammans med två andra på en byrå vi har i hallen/vardagsrummet. Fetbladsväxten (till vänster) köpte jag när jag flyttade hemifrån för snart tio år sedan, och har haft med mig den nästan överallt där jag har bott sedan dess. Arrangemanget i mitten kan jag inte ta åt mig äran för; det var en present från svärmor.

Jag har inte hållit på särskilt mycket med att arrangera blommor förut, och även om de här var förhållandevis enkla grejer var det roligt, och jag blev nöjd!

Säg hej till Ogli!

Vi är fortfarande mitt uppe i vår flytt, och det som ska bli mitt sy- och pysselrum är belamrat med lådor, så inte heller denna symötestisdag kan jag visa något nytt utan det får bli ett tidigare alster. I en flyttlåda med kontorssaker hittade jag den här lille vännen, som jag virkade till min man för ett par jular sedan - Ogli!

Ogli är en "Ogliosaurus Plex" och är virkad efter ett mönster i Mia Bengtssons bok Virka roliga amigurumis. Både min man och jag gillade mönstret jättemycket, så vår Ogli blev nästan en exakt kopia av förlagan, dock med vita ben eftersom det blå garnet höll på att ta slut... Ogli har sedan tillkomsten bott i vårt arbetsrum, och han verkar ha funnit sig tillrätta även i arbetsrummet i det nya huset. Här kan han stå och titta på den som sitter vid datorn...

...hjälpa till att skriva på tangentbordet (det är inte så lätt när man inte är så stor, men ingen ska komma och säga att han inte försöker!)...

... och bekanta sig med sin nya kompis Routern (som påminner rätt mycket om en robot, tycker Ogli, men är väldigt tystlåten och stillsam).

Ogli är en sällskaplig liten dinosaurie som vi är glada att ha i vårt arbetsrum!

Det här är mitt bidrag till veckans symöte med Husmorsskolans Nya Syförening.

Tre t-shirt-refashions

Nu blir det mycket "refashion" här på bloggen, men faktum är att en stor del av det jag har sytt sedan jag började sy på allvar är just kläder som tidigare varit andra klädesplagg. När jag syr har jag ofta tänkt ut i förväg hur jag ska göra, men ibland får jag nya idéer under resans gång eller tvingas tänka om för att det jag planerat inte fungerar. Det kan ge upphov till lite udda detaljer, och gör sömnaden lite mer spännande! Här kommer tre t-shirtar som alla har något sådant spontant inslag.

Den här tröjan är sydd av bakstyckena från två andra tröjor; båda med fula tryck på framstyckena. Jag hade först tänkt mig att jag skulle ha den grå sidan fram, så därför gjorde jag den lite urringad. När jag provade insåg jag att det grå blev alldeles för blekt mot mitt ansikte, så jag vände och gjorde den blå sidan till framsida istället. Därför blev den här tröjan urringad både fram och bak, vilket blev en rolig detalj.

Även nästa tröja är sydd av delar av gamla t-shirtar, närmare bestämt tre stycken. Jag hade lite begränsat med vitt tyg, så därför fick det bli en söm ganska högt upp på ryggen för att skarva lite. Det gröna fältet tillkom eftersom jag tyckte att tröjan blev lite för kort. Jag ville inte förlänga den nedtill eftersom jag ville använda fållarna från ursprungs-tröjorna, så därför klippte jag av tröjan och satte dit det gröna bandet en bit upp istället. När jag skulle sy fast nederkanten igen fick jag en sådan där spontan idé, och vände remsan ett halvt varv så att den i huvudsak blå framsidan fick en vit nederkant, och tvärtom.

Den sista av de tre tröjorna är sydd av enbart en gammal t-shirt. Den var i storlek XXL eller ännu större, och på bröstet fanns ett tryck som jag ville bli av med. Eftersom t-shirten var så pass stor lyckades jag få ut ett halvt bakstycke på vardera sidan om trycket på framsidan. När jag skulle skarva ihop dem ville jag göra något roligt av sömmen så att det skulle se genomtänkt ut, och sydde därför ihop de båda bitarna platt mot varandra (aviga mot räta istället för räta mot räta) med en synlig röd våffelsöm. Eftersom jag tyckte att det skulle bli lite tråkigt att bara ha en enfärgad mörkblå framsida kom jag på idén att spinna vidare på det där med synliga sömmar, och sydde likadana sömmar i lite olika färger kors och tvärs över framstycket innan jag sydde ihop allt.

Några små amigurumi

Jag började virka amigurumi (små söta virkade figurer) sommaren 2009. Jag lärde mig tekniken av Mia Bengtssons bok Virka amigurumi där jag också hittade många roliga och lättvirkade mönster. Bilden nedan visar några av mina tidigaste alster. Musen och grisen kommer från Mia Bengtssons bok, och grundmönstret är detsamma men jag använde tjockare garn och grövre virknål till musen som är störst. Mönstret till grodan hittade jag någonstans på nätet (tyvärr minns jag inte längre var).

Jag fick också en annan amigurumi-mönsterbok; Virka läskigt söta figurer av Christen Haden. Den boken gillade jag inte lika mycket som Mia Bengtssons; de flesta figurerna utgick från i princip samma mönster och det var mest tillbehören som skilde sig åt. Ett mönster som stack ut lite var dock den lilla cirkusapan, till vänster på bilden nedan. Figuren till höger är en liten maskot med nyckelring, och den kommer från Bengtssons bok.

Något år senare virkade jag lite julklappar, bland annat de här två figurerna som ska föreställa mina föräldrar! Formen är en klassisk amigurumi-form som ni ser, men färger och mönster osv. har jag själv hittat på utifrån hur mina föräldrar ser ut och brukar klä sig. Ifall det inte är helt tydligt så har min pappa randig skjorta och jeans, blå ögon och skägg och mustasch, och min mamma har röda byxor, randig Polarn O. Pyret-tröja, bruna ögon och en kortklippt frisyr med lugg.

Jag var tyvärr inte med när mina föräldrar öppnade paketen eftersom jag firade jul med min mans familj det året, men tydligen var min pappa lättast att känna igen :) Året därpå använde mina föräldrar en bild på dessa figurer som julkort, så de blev uppskattade!

Trasig tunika räddad från dystert öde...

Den roligaste formen av återbruk (och kanske den mest "äkta", om man nu ska jämföra) tycker jag är när man tar något som ska kasseras helt och hållet och fixar till det så att det går att använda igen. Så var fallet med den här tunikan. Eftersom den var trasig på två ställen skulle den slängas, men jag såg dess potential och lyckades rädda den! Jag tog tyvärr ingen "före"-bild men har ritat en liten skiss för att förklara vad jag hade att utgå ifrån.

Som skissen visar var tunikan trasig på två ställen, dels mitt fram ca 10 cm från nedre fållen och dels på ena sidan, ganska nära sidsömmen. Tunikan var dessutom flera storlekar för stor för mig, och ganska vid. Hålet i sidan var lätt att bli av med eftersom jag hade tänkt sy in tunikan i sidorna, men hålet mitt fram var värre. Det satt för högt upp för att det skulle räcka att bara klippa av nederdelen och göra en ny fåll. Jag klippte ändå av tunikan i jämnhöjd med hålet men sparade den avklippta biten. Sedan klippte jag bort ärmarna, sydde in tunikan i sidorna och förminskade samtidigt ärmhålen, minskade vidden på ärmarna och sydde dit dem igen. Till sist var det dags att sätta tillbaka den avklippta nederdelen. Jag tog tillvara på att den nu var betydligt bredare än resten av (den nu insydda) tunikan, och gjorde veck runt om remsan innan jag sydde fast den längst ner på tunikan. På så vis blev det som en volang längst ner!

En stor fördel med att sy om gamla plagg till nya är att man ofta kan återanvända sömmar och detaljer. Här fick jag knappslå och rynkningar "på köpet", och jag behövde inte sy en endaste fåll!

Det här är mitt bidrag till veckans syföreningsmöte med Husmorsskolans Nya Syförening!

Flätad korg

För något år sedan provade jag på en för mig ny pysselvariant; att fläta korgar av plast eller papper. Jag minns inte varifrån jag fick idén, men jag hittade ganska snart till den danska bloggen Når genbrug bliver guld där det finns en bra beskrivning på hur man gör. Man använder inte långa remsor, utan varje fyrkant i korgen är gjord av en separat pappers- eller plastbit som viks på ett speciellt sätt och flätas ihop med de andra i ett sicksackmönster. Sedan syr man ihop sicksackbitarna med varandra.

Det är ett ganska tidskrävande pyssel och jag har inte gjort så många flätade saker, men jag tycker att det är ett kul sätt att ta tillvara på exempelvis tomma godispåsar eller utlästa tidskrifter. Korgen på bilderna ovan är flätad av papper; jag har klippt ut lagom stora bitar ur tidskriftssidor med enfärgade partier. Papperet visade sig vara lite skört och i något av hörnen revs en bit sönder när jag sydde ihop korgen, så det kan vara en bra idé att täcka papperet med plast först, exempelvis som det beskrivs här.